Att starta stiftelse kan vara rätt val av organisationsform för en lång rad situationer. Ofta etableras en stiftelse för att förvalta en viss tillgång på ett visst sätt. Exempel på detta kan vara att dela ut priser eller generera överskott till välgörande ändamål eller vissa personer. Stiftelser har inga ägare eller medlemmar. Istället har en styrelse till uppgift att sköta det uppdrag som stiftelsen instiftades för, vilket innebär att styrelsen på sätt och vis äger sig själv.

Det blir allt vanligare att entreprenörer startar stiftelser, där de avsätter en del av sin förmögenhet till ett visst ändamål. Vi upplever just nu lite av en boom för stiftelser, även om den inte kan kan jämföras med perioden från slutet av 1800-talet till början av 1920-talet. Många svenskar gjorde sig stora förmögenheter när landet industrialiserades, och valde att placera en del av dessa förmögenheter i stiftelser. Syftet var inte alltid filantropi: det kunde också handla om att säkra familjens fortsatta ägande. Ett exempel på en stiftelse som startades vid denna tid är Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, som instiftades 1917 genom en donation på 20 miljoner kronor. Stiftelsen delar ut bidrag till vetenskaplig verksamhet i Sverige. Tre mer sentida exempel på affärsmän som startat stiftelser är:

  • Bengt Sjöberg, som utvecklade logistiklösningar i bl.a. Kina. Hans donation på två miljarder kronor lade grunden för Sjöbergsstiftelsen, som har till syfte att främja forskning inom cancer, hälsa och miljö.
  • Niklas Adalberth, en av grundarna till Klarna, startade stiftelsen Norrsken, som ska lösa samhällsproblem genom en kombination av välgörenhet, riskkapital och entreprenörskap. Mer om Adalberths stiftelse finns att läsa här.
  • Micael Bindefeld, mest känd som evenemangsorganisatör, grundade 2014 Micael Bindefelds stiftelse till minnet av Förintelsen, som varje år delar ut ett stipendium till en eller flera personer som förmedlar kunskap om Förintelsen till en bred svensk publik.

Det krävs en förmögenhet att förvalta

För att starta stiftelse måste du ha någon slags förmögenhet eller tillgång som organisationen ska ha i syfte att förvalta. Det kan vara såväl kontanta medel som exempelvis fastigheter eller liknande. Du bör också ha klart för dig hur denna tillgång ska förvaltas och huruvida ett överskott ska eftersträvas, samt hur detta i så fall ska användas. Alla instruktioner av denna typ anges i stiftelsens stadgar och styr sedan hur organisationen sköts så länge den är vid liv. Dessa stadgar kallas stiftelseförordnandet. Hur du formulerar stiftelseförordnandet kommer alltså att vara helt avgörande för hur stiftelsen drivs. Det finns olika typer av stiftelser, beroende på vilket ändamål du har i åtanke.

Exempel på stiftelser är insamlingsstiftelser och så kallade vanliga stiftelser. En insamlingsstiftelse har som uppdrag att bedriva insamling av medel som sedan ska främja ett visst ändamål på varaktig grund. Detta är idag en ganska vanlig form för välgörenhetsorganisationer. En vanlig stiftelse kan indelas i flera underkategorier, men är i grunden en organisation som har i uppgift att förvalta en självständig förmögenhet för ett visst ändamål. Det är denna typ av stiftelse de flesta har i åtanke när begreppet används. Även om stiftelser inte i sig kan kategoriseras som vinstdrivande verksamheter, är det fullt lagligt för många stiftelsetyper att bedriva något slags näringsverksamhet.

Definiera stiftelsens syfte och verksamhet

En potentiell nackdel med en stiftelse är ett svagt ledarskap. Eftersom en stiftelse inte har några ägare, kan man inte utöva det slags ägarinflytande som är möjligt för exempelvis aktiebolag. Inte nog med det, ofta överlever stiftelser sina grundare med god marginal, vilket också är ett syfte med att starta stiftelsen. När du inte själv längre kan sitta i en ledarskapsposition i stiftelsen blir det naturligtvis viktigt att organisationen har mycket tydliga instruktioner om hur den ska drivas. Du bör alltså noggrant tänka igenom vilket syfte din stiftelse ska ha och hur detta kan uttryckas med så stor precision som möjligt i stiftelseförordnandet. Även mycket små utrymmen för missförstånd kan i ett långt perspektiv föranleda betydande problem.

När du har en formulering av stiftelseförordnandet som du känner dig nöjd och trygg med, är det dags att formellt skapa organisationen. Du skapar din stiftelse genom att avskilja egendomen i enlighet med ditt stiftelseförordnande, enligt bestämmelserna i stiftelselagen (1994:1220). I vissa fall krävs också att ni ansöker om organisationsnummer hos Skatteverket. Detta gäller för stiftelser som inte ska registreras hos länsstyrelsen.

Stiftelser som avkastningsstiftelser, insamlingsstiftelser och andra verksamhetsstiftelser ska registreras hos länsstyrelsen. Efter detta meddelar länsstyrelsen Skatteverket, och det är denna myndighet som tilldelar stiftelsen ett organisationsnummer. Anmälan till länsstyrelsen ska innehålla följande:

  • Stiftelsens namn och säte (kommun och län).
  • Postadress och telefonnummer.
  • Uppgift om vem som är ordförande i stiftelsens styrelse (såvida stiftelsen inte förvaltas av en juridisk person).
  • Namn, personnummer, adress och telefonnummer till ledamöterna i styrelsen, alternativt förvaltarens namn, postadress och telefonnummer.
  • Namn, personnummer och adress för stiftelsens revisor. Om revisorns är ett registrerat revisionsbolag ska organisationsnummer och namn på ansvarig revisor anges.
  • Uppgift om vilka som har rätt att företräda stiftelsen och teckna dess firma.
  • Uppgift om stiftelsens tillgångar.
  • Uppgift om räkenskapsår.

Till anmälan ska också bifogas följande handlingar:

  • Kopia av stiftelseurkund eller förordnande, exempelvis testamente, gåvobrev eller protokoll.
  • Kopia av stiftelsens stadgar. Om dessa har ändrats ska beslutsprotokoll eller beslut från Kammarkollegiet eller regeringen bifogas, samt de reviderade stadgarna.
  • Undertecknad bekräftelse på att revisorn har åtagit sig uppdraget.
  • Ett styrelseprotokoll som visar vem eller vilka som tecknar stiftelsens firma.
  • En handling som visar styrelsens tillgångar, exempelvis en sammanställning av stiftelsens räkenskaper, eller den senaste årsredovsiningen. Om stiftelsen är nybildad ska kontoutdrag i stiftelsens namn, eller motsvarande handling, bifogas.
  • Kopia av pass eller annan identitetshandling, för styrelseledamot, suppleant, firmatecknare eller annan företrädare som inte är folkbokförd i Sverige.

Det är sedan länsstyrelsen i det län där din stiftelse har sitt säte som ansvarar för tillsynen av hur organisationen sköts. När ditt förordnande väl är beslutat är det ganska svårt att ändra det, vilket är ytterligare en anledning att se till att det blir rätt från början. För att ändra en stiftelses stadgar krävs tillstånd från Kammarkollegiet.

Med all denna formalia på plats kan du sedan börja driva din stiftelse för de syften du har i åtanke.