Att starta stiftelse kan vara rätt val av organisationsform för en lång rad situationer. Ofta etableras en stiftelse för att förvalta en viss tillgång på ett visst sätt. Exempel på detta kan vara att dela ut priser eller generera överskott till välgörande ändamål eller vissa personer. Stiftelser har inga ägare eller medlemmar. Istället har en styrelse till uppgift att sköta det uppdrag som stiftelsen instiftades för.

Det krävs en förmögenhet att förvalta

Starta stiftelseFör att starta stiftelse måste du ha någon slags förmögenhet eller tillgång som organisationen ska ha i syfte att förvalta. Det kan vara såväl kontanta medel som exempelvis fastigheter eller liknande. Du bör också ha klart för dig hur denna tillgång ska förvaltas och huruvida ett överskott ska eftersträvas, samt hur detta i så fall ska användas. Alla instruktioner av denna typ anges i stiftelsens stadgar och styr sedan hur organisationen sköts så länge den är vid liv. Dessa stadgar kallas stiftelseförordnandet. Hur du formulerar stiftelseförordnandet kommer alltså att vara helt avgörande för hur stiftelsen drivs. Det finns olika typer av stiftelser, beroende på vilket ändamål du har i åtanke.

Exempel på stiftelser är insamlingsstiftelser och så kallade vanliga stiftelser. En insamlingsstiftelse har som uppdrag att bedriva insamling av medel som sedan ska främja ett visst ändamål på varaktig grund. Detta är idag en ganska vanlig form för välgörenhetsorganisationer. En vanlig stiftelse kan indelas i flera underkategorier, men är i grunden en organisation som har i uppgift att förvalta en självständig förmögenhet för ett visst ändamål. Det är denna typ av stiftelse de flesta har i åtanke när begreppet används. Även om stiftelser inte i sig kan kategoriseras som vinstdrivande verksamheter, är det fullt lagligt för många stiftelsetyper att bedriva något slags näringsverksamhet.

Definiera stiftelsens syfte och verksamhet noggrant

En potentiell nackdel med en stiftelse är ett svagt ledarskap. Eftersom en stiftelse inte har några ägare, kan man inte utöva det slags ägarinflytande som är möjligt för exempelvis aktiebolag. Inte nog med det, ofta överlever stiftelser sina grundare med god marginal. När du inte själv längre kan sitta i en ledarskapsposition i stiftelsen blir det naturligtvis viktigt att organisationen har mycket tydliga instruktioner om hur den ska drivas. Du bör alltså noggrant tänka igenom vilket syfte din stiftelse ska ha och hur detta kan uttryckas med så stor precision som möjligt i stiftelseförordnandet. Även mycket små utrymmen för missförstånd kan i ett långt perspektiv föranleda ganska betydande problem.

När du har en formulering av stiftelseförordnandet som du känner dig nöjd och trygg med, är det dags att formellt skapa organisationen. Du skapar din stiftelse genom att avskilja egendomen i enighet med ditt stiftelseförordnande, enligt bestämmelserna i stiftelselagen (1994:1220). Det är sedan länsstyrelsen i det län där din stiftelse har sitt säte som ansvarar för tillsynen av hur organisationen sköts. När ditt förordnande väl är beslutat är det ganska svårt att ändra det, vilket är ytterligare en anledning att se till att det blir rätt från början. För att ändra en stiftelses stadgar krävs tillstånd från Kammarkollegiet. Med all denna formalia på plats kan du sedan börja driva din stiftelse för de syften du har i åtanke.