Sammanfattning

  • 3:12-reglerna reglerar hur utdelning från fåmansföretag beskattas.
  • Syftet med reglerna är att förhindra att pengar som skulle kunna betalas ut som lön istället tas ut som utdelning.
  • Utdelning i fåmansföretag beskattas enligt reglerna som inkomst av tjänst över ett gränsbelopp. Under gränsbeloppet är skattesatsen 20 procent.
  • Gränsbeloppet kan beräknas enligt huvudregeln eller förenklingsregeln.

.

3:12-reglerna och skatt i fåmansföretag

3:12-regeln3:12-reglerna styr hur företagare blir beskattade när de tar ut utdelning från den egna verksamheten. Reglerna omfattar ägare till små och halvstora företag, som även själva arbetar i sin verksamhet. I många fall får företagsägare in kapitalvinst från sitt företag och det är just detta som också måste skattas. Men man behöver också skatta för det arbete man utför.

3:12-reglerna har tillkommit för att förhindra att den som äger ett företag och arbetar i detta företag väljer att ta ut utdelning istället för lön för uppdrag som utförts åt andra. Därigenom skulle skatten bli lägre än för en person som har ett företag, än för en anställd som utför precis samma arbetsuppgifter.

Reglerna gäller för s.k. fåmansföretag, vilket är aktiebolag där max fyra personer äger aktier som ger dem en majoritet av rösterna. Om flera delägare är närstående till varandra räknas de (för detta ändamål) som en delägare. Om bolaget har ett externt passivt ägande på mer än 30 procent är det dock inte säkert att 3:12-reglerna är tillämpliga.

3:12 – tre olika regler

3:12-reglerna innefattar tre olika regler: utdelningsutrymmet eller gränsbeloppet, schablonregeln och takbeloppet. Detta innebär att utdelning från företaget som hamnar under gränsbeloppet beskattas som inkomst av kapital, med en skattesats på 20 %. Utdelning över detta gränsbelopp beskattas som inkomst av tjänst, vilket innebär att skatten varierar beroende på din kommunalskatt, samt om du hamnar över brytpunkten för statlig inkomstskatt.

Utdelningsutrymmet

Den första regeln är utdelningsutrymmet eller gränsbeloppet. Är man delägare i ett bolag kan ta ut en årlig utdelning som ligger under gränsbeloppet. Skatten på denna utdelning är 20 %. Utdelning under gränsbeloppet ges till delägare som äger aktier i bolaget, och utdelningens storlek beräknas enligt de två andra reglerna: huvudregeln och schablonregeln. Är du delägare får du välja den av dessa regler som ger dig det högsta gränsbeloppet.

Huvudregeln

Huvudregeln säger att ägaren själv får räkna på ett belopp, baserat på kostnaderna för aktierna och lönerna. För att tillämpa beräkning enligt huvudregeln behöver även ägarna ta ut en viss minimilön till sig själv.

Gränsbeloppet, enligt huvudregeln, är hälften av företagets löneunderlag under föregående år. För att få använda huvudregeln måste ägaren, eller närstående till ägaren ta ut en lön om minst sex inkomstbasbelopp plus fem procent av bolagets totala kontanta löner eller 9,6 inkomstbasbelopp. Endast löner som har betalats under den tid som du har ägt företaget kan tas med i denna beräkning. Som mest kan gränsbeloppet uppgå till 50 gånger din eller dina närståendes kontanta ersättning. Om lönekostnaderna i företaget är höga är det huvudregeln som kan ge de högsta gränsbeloppen.

Schablonregeln eller förenklingsregeln

Schablonregeln, även kallad förenklingsregeln, innebär att gränsbeloppet räknas upp med ett schablonbelopp. Schablonbeloppets storlek är 2,75 inkomstbasbelopp. När man använder schablonregeln får man bara använda denna i en verksamhet per år.

I Sverige så betalar vi en platt skatt på 30% på finansiella inkomster. Arbetsinkomster beskattas däremot med en progressiv skatt. Av denna anledning är det attraktivt för småföretagare att dela upp inkomsten i två delar, inkomst av kapital och inkomst av tjänst. Det är dock bara möjligt att räkna med ett schablonbelopp från ett företag, inte från flera bolag.

Takbeloppet

Utdelning under gränsbeloppet beskattas, som tidigare nämnts, med en skattesats på 20 %. Utdelning över detta gränsbelopp beskattas enligt den kommunala skattesatsen, mellan 32 och 57 procent (det senare om man också betalar statlig inkomstskatt). Det finns också ett takbelopp, på 90 inkomstbasbelopp. Utdelning över takbeloppet beskattas med 30 procent, som inkomst av kapital.

Fallgropar för dig som skattar enligt 3:12-reglerna

3:12

  • Du äger mindre än fyra procent. Då finns en spärr mot löneunderlag, som innebär att du inte kan beräkna gränsbeloppet enligt huvudregeln.
  • Om du bestämmer dig för att sälja dina aktier kommer vinsten att beskattas i enlighet med 3:12-reglerna. Är köpeskillingen lägre än gränsbeloppet är det inga problem.
  • Äger du flera bolag är det viktigt att använda rätt regel i rätt bolag.
  • Om du nyligen har startat ditt företag är det viktigt att ta reda på när du kan använda dig av förenklingsregeln, och om du kan beräkna gränsbeloppet enligt huvudregeln.
  • Om du har ett holdingbolag, och via detta äger andelar i bolag, bör du undersöka om det råder dubbel koncerntillhörighet. Löner i dotterbolag kan tas med i beräkningar enligt huvudregeln om ditt bolag äger mer än hälften av dotterbolaget.
  • Har du ökat eller minskat ditt ägande i bolaget påverkar detta beräkningen av gränsbeloppet, vare sig det beräknas enligt huvudregeln eller förenklingsregeln.
  • Även om du planerar att ge bort aktier, eller sälja dem till ett lågt pris, är det viktigt att ta hänsyn till reglerna. Det finns ett flertal rättsfall som berör detta, så det kan vara en bra idé att ta hjälp av en juridiskt kunnig person.
Frågor och svar

Varför finns 3:12-reglerna?

Syftet med 3:12-reglerna är att en löntagare som har ett eget företag ska kunna fakturera en uppdragsgivare, och ta ut arvodet som utdelning ur sitt företag, istället för att få lön. Därigenom skulle vederbörande kunna betala lägre skatt än en löntagare utan firma som gör samma jobb.

Hur fungerar 3:12-reglerna?

Denna fråga är inte alldeles enkel att besvara. Det rör sig nämligen om de mest komplicerade skattereglerna som finns i Sverige. I korthet handlar det om att räkna fram ett gränsbelopp, och utdelning under detta belopp beskattas med 20 %. Utdelning över gränsbeloppet beskattas istället som inkomst av tjänst.

Hur beräknas gränsbeloppet?

Gränsbeloppet kan beräknas enligt förenklingsregeln eller enligt huvudregeln. Huvudregeln baseras på de löner som utbetalats, vilket gör att den kan ge ett högre gränsbelopp.

Går det att spara sitt gränsbelopp?

Ja, om du inte väljer att plocka ut utdelning under ett år kan du istället plocka ut den till en skattesats på 20 procent ett annat år.