Ett kompanjonavtal är ett avtal mellan de som tillsammans startar ett företag. Det händer ofta att de som startar företaget missar att skriva ett sådant avtal – något som de senare får ångra. Att skriva ett kompanjonavtal när ni är överens gör att ni vet vilka regler som gäller när ni inte längre är överens. Ni kommer, om uttrycket tillåts, att ha lättare att komma överens när ni är oense.
Ett kompanjonavtal är ett verktyg för att lösa situationer som kan uppstå mellan delägare i ett företag, och där företagets bolagsordning och aktiebolagslagen inte lägger till. Den vanligaste formen av kompanjonavtal är aktieägaravtal, men även de som startar handels- eller kommanditbolag bör skriva kompanjonavtal.
De flesta punkter som kan regleras i ett kompanjonavtal kan även skrivas in i bolagsordningen. Det kan dock finnas skäl till att ha dem i ett kompanjonavtal. Skälen till detta är följande:
- En bolagsordning är alltid offentlig, men ett kompanjonavtal behöver inte vara det. Det innebär att ett kompanjonavtal är bättre för villkor som företaget inte vill skylta med.
- Ett kompanjonavtal kan innehålla röstbindningsklausuler, bestämmelser om kompanjonförsäkring och andra punkter som inte är möjliga att ha med i en bolagsordning.
- Ett kompanjonavtal behöver inte omfatta samtliga delägare i ett företag.
- Det är enklare att göra ändringar i ett kompanjonavtal än i en bolagsordning.
Det finns också tre saker som talar mot att ha ett kompanjonavtal.
- Om det finns ett överlapp mellan kompanjonavtalet och bolagsordningen kan det ge upphov till tvister.
- Det är endast de som skrivit under kompanjonavtalet som är bundna av det – det gäller inte samtliga aktieägare i ett aktiebolag.
- I ett företag med ett stort antal delägare är det otympligt med ett kompanjonavtal.
Dessa nackdelar kan ni dock komma runt, genom att ha ett genomtänkt kompanjonavtal som ni ser över regelbundet.
Genom att ett kompanjonavtal kan ni undvika att ni blir oense i följande situationer:
- När en ny ägare kommer in i företaget.
- När någon av kompanjonerna avlider.
- När det råder osäkerhet gällande vilken arbetsinsats som förväntas av en ägare i företaget.
- När någon av företagets ägare vill köpa ut en annan ägare.
Tips och råd om kompanjonavtal
- Upprätta ett kompanjonavtal när ni startar företaget, och är överens om hur det ska drivas.
- Anlita en jurist som hjälper er med avtalet. I uppstartsfasen kommer ni inte att vara medvetna om alla frågor som kan uppstå längre fram. Därför är det viktigt att ni tar in extern, erfaren hjälp, som dessutom har koll på juridiken.
- Se över avtalet regelbundet. Det ska vara ett levande dokument.
Vilka punkter ska finnas i ett kompanjonavtal?
Exakt vilka punkter som ska finnas med i kompanjonavtalet varierar från ett företag till ett annat. Följande punkter bör dock alltid finnas med:
- Avtalsparter
- Förvaltning – hur mycket delägarna ska arbeta i företaget, hur delägarna ska utöva sin rösträtt, och hur styrelsen ska utses.
- Inkomstfördelning – hur mycket lön och utdelning delägarna ska ta ut ur bolaget.
- Bodelning – om en delägare skiljer sig kan hen tvingas dela sina aktier med maken/makan i en bodelning. Detta kan regleras i kompanjonavtalet, genom att andelarna i företaget görs till enskild egendom.
- Dödsfall – vad händer om en av delägarna avlider?
- Konkurs – vad händer om en bolagsman går i konkurs? Avtalet kan reglera detta, genom att stipulera att konkursboet ska träda ur avtalet.
- Kompanjonförsäkring – en försäkring som delägarna tecknar för att lösa in en delägares andel vid dödsfall eller långvarig sjukdom. Detta är också en säkerhet för den drabbades anhöriga.
- Tvistlösning
Sedan tillkommer övriga bestämmelser.
