FöreningslivLängdskidåkning

En ekonomisk förening kan vara en bostadsrättsförening, en idrottsförening eller någon annan förening som har till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Det finns många situationer där det kan vara lämpligt att starta en ekonomisk förening, och i den här artikeln kommer vi att gå igenom hur du går till väga.

För att starta en ekonomisk förening krävs minst tre medlemmar. Fysiska och juridiska personer kan vara medlemmar, vilket innebär att företag kan starta ekonomiska föreningar. Börja med att läsa den här texten, som går igenom vad en ekonomisk förening är. Ta sedan del av checklistan.

Så gör du för att starta en ekonomisk förening

När ni är tre medlemmar, som tillsammans vill starta en ekonomisk förening, kan ni sätta igång med punkterna i den här listan.Ekonomiska intressen

  1. Skriv stadgar. Stadgarna är föreningens grundläggande regler, och ska innehålla följande uppgifter:
    • Föreningens namn
    • Styrelsens säte, som är den kommun där föreningsstämman ska hållas
    • Medlemmarnas insats – hur stor insatsen ska vara, och om det ska vara möjligt att delta med mer än en insats per medlem
    • Eventuell inträdesavgift
    • Antal ledamöter och suppleanter i styrelsen
    • Hur stämman ska sammankallas
    • Vilka ärenden som ska behandlas på en ordinarie föreningsstämma
    • Föreningens räkenskapsår
    • Hur eventuell vinst ska fördelas
    • Vad som ska göras med föreningens tillgångar om den avvecklas
  2. Betala insatsen. I stadgarna anges hur stor insatsen är, och hur den ska betalas.
  3. Välj styrelse, bestående av minst tre ledamöter. Styrelsen utses av föreningsstämman. I en stor förening ska det finnas en verkställande direktör.
  4. Välj revisor. Föreningen måste ha minst en revisor, som väljs av föreningsstämman om inte något annat anges i stadgarna. Om det rör sig om en stor förening ska revisorn anmälas hos Bolagsverket.
  5. Anmäl föreningen hos Bolagsverket. Enklast är att använda tjänsten på Verksamt.se, vilket kostar 1100 kronor. Föreningen kan också registreras med en pappersblankett, vilket kostar 1400 kronor. Till anmälan ska bifogas en kopia på stadgarna, och ett protokoll som visar att medlemmarna i föreningen har antagit stadgarna, samt uppgifter om vilka som valts till styrelse och revisor. Denna anmälan ska skickas in senast sex månader efter att beslutet om att starta föreningen har fattats. Bolagsverket fattar sedan beslut om registrering, och föreningen får ett organisationsnummer. Föreningens namn blir skyddat i hela landet i och med registreringen, och det är nu, när föreningen har registrerats, som verksamheten kan starta.
  6. Anmäl verklig huvudman till Bolagsverket. Verklig huvudman är den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar föreningen. Du kan anmäla flera huvudmän, att huvudman inte kan fastställas, eller att huvudman saknas. Detta ska göras inom fyra veckor från det att föreningen har registrerats.
  7. Ansök om F-skatt och eventuell momsregistrering. När föreningen är registrerad och har fått sitt organisationsnummer ska firmatecknaren ansöka om godkännande för F-skatt. Om du ska bedriva momspliktig verksamhet i föreningen ska du också ansöka om momsregistrering.
  8. Ska du eller andra medlemmar i föreningen ta ut lön? Då ska ni registrera föreningen som arbetsgivare. Föreningen ska göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på den lön som betalas ut. Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter ska också redovisas i arbetsgivardeklarationen, som lämnas till Skatteverket varje månad.
  9. Ansök om nödvändiga tillstånd. Många verksamheter kräver någon form av tillstånd, från kommunen, länsstyrelsen eller någon myndighet. Du kan också behöva anmäla företaget till Bolagsverkets register mot penningtvätt.
  10. Upprätta bokföring. En ekonomisk förening ska bokföra sina affärshändelser, på samma sätt som andra typer av bolag gör. När räkenskapsåret är slut ska ett årsbokslut upprättas, för att sammanställa och avsluta företagets löpande redovisning för räkenskapsåret.
  11. Välj antal karensdagar. Som egenföretagare har du en grundläggande karenstid på sju dagar. Under dessa sju dagar får du inte någon sjukpenning. Du kan dock välja att ha fler eller färre dagar: 1, 7, 14, 30, 60 eller 90. Ju fler dagar, desto lägre blir sjulförsäkringsavgiften.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade med *

Post comment