En affärsmodell är ett funktionssätt för ett företag. Många företag som startas har en mer eller mindre unik affärsmodell, men det går också att använda en befintlig modell. Vissa av dem är så vanliga att de även har egna namn.
Franchise
Franchise är en affärsmodell där en företagare eller ett företag (franchisetagare) lånar koncept och varumärke av ett annat företag (franchisegivare), mot ersättning. Detta är en vanlig affärsmodell i Sverige. Du kanske tänker på utländska snabbmatskedjor när du hör ordet franchise, men det finns även många svenska företag som använder denna affärsmodell, Pressbyrån och Ica är två exempel.
Fördelar med franchise-modellen
- Franchisegivaren, som lånar ut sitt koncept och sitt varumärke, sprider ditt varumärke geografiskt. Det kan på detta sätt gå mycket snabbt att expandera och ta marknadsandelar.
- Franchisetagare får ta del av ett etablerat koncept, som redan känns igen. Det färdiga konceptet gör också att man inte behöver fundera på hur affärslokalen ska inredas, eller vilka leverantörer man ska skriva avtal med. Genom att det finns ett etablerat kontaktnät av franchisetagare går det också att få tips av andra, och genom att många inköp görs tillsammans kan kostnaderna för att komma igång vara lägre. Det är knappast en slump att så många matbutiker ingår i kedjor.
Nackdelar med franchise
- En franchisegivare har inte lika bra kontroll över sitt varumärke som ett vanligt företag. Om en franchisetagare gör något fel som blir uppmärksammat kommer detta att spilla över på franchisegivaren, och också på andra franchisetagare. Avtalen mellan franchisegivare och -tagare är därför mycket omfattande.
- Att det finns ett tydligt avtal gör affären tydligare, men det begränsar också franchisetagaren. Om franchisegivaren är ett bolag med högkvarter i ett annat land har de kanske inte förståelse för den svenska marknaden.
- Ersättningen som ska betalas till franchisegivaren varierar stort, men kan kännas som pengar som skulle kunna användas bättre till något annat, inte minst som franchisetagaren på sätt och vis betalar för minskad flexibilitet.
Investorleasing
Investorleasing förknippas framför allt med stora, dyra objekt, som flygplan, fartyg eller serverhallar. Det finns dock inget som förhindrar att denna affärsmodell tillämpas på mindre objekt, som foodtrucks, avancerade symaskiner eller 3D-printers.
Modellen går ut på att den som äger objektet inte är den som använder det. Ägaren, eller ägarna, köper objektet och leasar ut det till användaren. Detta möjliggör för ägaren att göra avskrivningar på objektet, och får också in hyra från användaren. Eftersom ägaren gör en räntevinst på sina senarelagda skattebetalningar kan användaren få betala en mer förmånlig hyresavgift än vad räntan på ett lån för att köpa motsvarande objekt skulle bli. Det innebär att både ägaren och användaren tjänar på arrangemanget.
För att modellen ska fungera även för objekt med lägre kostnader krävs att de kostar tillräckligt mycket för att ha en avskrivningstid på flera år. Trots detta är det en modell som kan användas för att stötta de som vill starta företag, exempelvis bryggerier, klädmärken eller trafiknära restauranger, och samtidigt tjäna på arrangemanget.
Freemium
Freemium är en digital affärsmodell, som fått sitt genomslag på nätet. Rötterna går dock tillbaka åtminstone till s.k. shareware, program som ofta spreds på disketter. Även den som inte känner till begreppet freemium är säkert bekant med modellen, eftersom den används av företag som Spotify och Google.
Freemium innebär att en bastjänst erbjuds utan kostnad, men att det också finns en mer avancerad version som kostar pengar. Gratisversionen kan finansieras med annonser, men kan också ha som enda syfte att få så många som möjligt att bli intresserade av betalversionen.
En släkting till freemium-modellen är pröva på-modellen, där en programvara är gratis under en prövoperiod på exempelvis två veckor, och man sedan måste betala för att fortsätta använda programmet. Det är inte minst vanligt när det gäller molnbaserade program. De flesta bokföringsprogram erbjuder en prövoperiod, för att den som ska använda programmet kan skaffa sig en uppfattning om det före köpbeslutet.
Alla som har en smartphone, eller någon annan enhet med iOS eller Android, har stött på appar som är gratis att ladda ned, men där det går att göra köp inne i appen. Inte minst är detta vanligt i spel.
En nackdel med freemium är att det är svårt att överföra modellen till andra sektorer än IT, där det egentligen inte kostar något att distribuera mjukvara över nätet.
Korssubventionering
Korssubventionering innebär i korthet att intäkter från en lönsam verksamhet används för att finansiera mindre lönsam verksamhet. I praktiken kan detta innebära att en matbutik lockar till sig kunder med låga priser på vissa varor, i hopp om att de också ska handla varor som kostar mer. Korssubventionering kan med andra ord handla om att:
- Lönsamma produkter subventionerar olönsamma (det är ingen slump att produkter med hög marginal placeras nära kassorna)
- Lönsamma kunder subventionerar olönsamma
- Lönsamma krediter subventionerar olönsamma
Delningsekonomi
När man talar om delningsekonomi används begreppet inte som att det handlar om en affärsmodell, men det är det – också. Delningsekonomin tjänar som affärsmodell för företag som Uber, Airbnb, Hygglo och Taskrunner.
Det som utmärker de företag som gjort delningsekonomin till sin affärsmodell är att de inte har någonting att sälja eller hyra ut, de tjänar endast som förmedlare, och det är detta som de tar betalt för. De som utför tjänsten, eller hyr ut sina prylar, får sedan del av pengarna som kunden betalar.
Klassiska köp- och säljsajter om Blocket, Ebay och Tradera bygger på en variant av detta. Det är förvisso inte delningsekonomi, men de tar också betalt för att förmedla en transaktion mellan två privatpersoner.
I kategorin delningsekonomin kan också bil- och verktygspooler räknas in. Det blir allt vanligare att människor väljer att hyra eller låna saker som de inte behöver äga. Fler och fler järnhandlare går också över till att hyra ut verktyg till kunder som bara behöver använda dem en gång.
Mer om affärsmodeller
En affärsmodell som vi har skrivit om tidigare är dropshipping, som innebär att försäljaren inte håller något lager. När varan beställs av en konsument skickas den direkt från tillverkaren eller grossisten. Det går att spara pengar genom att använda denna affärsmodell, men den är också förknippad med vissa risker.
