Aktiebolag är en av de vanligaste företagsformerna i Sverige. Trots det är det många som inte vet vad det innebär att driva en affärsrörelse i denna bolagsform. Aktiebolaget har många fördelar, och därför är det många som har frågor kring vad det innebär att starta och driva ett. Här har vi samlat några av de vanligaste frågorna.
1. Hur gör jag för att registrera ett aktiebolag?
Aktiebolaget ska registreras hos Bolagsverket, mot en avgift. Du ska även ansöka om F-skatt hos Skatteverket, vilket är gratis.
2. Kan jag starta aktiebolag tillsammans med andra?
Ett aktiebolag måste ha minst en ägare, men det finns ingen övre gräns. Juridiska personer kan vara ägare, vilket innebär att både fysiska personer och företag kan vaga ägare.
3. Kostar det att starta aktiebolag?
För att kunna starta aktiebolaget behöver du ha 50 000 kronor som du sätter in i företaget. Detta blir bolagets aktiekapital. Förutom pengar kan även utrustning som är till nytta för företagets verksamhet ingå i aktiekapitalet. Detta kallas apportegendom.
4. Hur får aktiekapitalet användas?
Aktiekapitalet ska användas i företagets verksamhet, och du kan därför inte köpa sådant som inte är en tillgång för företaget.
5. Ska ett aktiebolag alltid ha en styrelse?
Ja, ett aktiebolag måste alltid ha en styrelse. Om du startat bolaget på egen hand räcker det dock med en styrelse som består av en ledamot – du själv – och en suppelant. Den senare kan vara en vän eller släkting till dig. Om styrelsen består av tre ledamöter eller fler behövs ingen suppleant.
6. Måste mitt företag ha en revisor?
Sedan 2010 behöver de flesta svenska aktiebolag inte ha revisor. Det året togs revisionsplikten bort för mindre företag. Trots detta är det ofta bra att ha en revisor. Inte minst inger en revisor förtroende hos dina intressenter, alltså potentiella investerare och andra som intresserar sig för ditt företags resultat. Det finns tre starka skäl till att redan från början ha en revisor.
- Revisorn är en bra rådgivare och bollplank.
- Om du i framtiden vill sälja företaget får du oftast ett bättre pris om du har haft en revisor från start.
- Externa finansiärer vill gärna att bolagets räkenskaper, från första dagen, ska vara granskade av en revisor.
7. Vilket ekonomiskt ansvar har jag för företaget?
I ett aktiebolag råder strikt åtskillnad mellan företagets och ägarens/ägarnas ekonomi, vilket innebär att du som ägare inte kan bli personligt ansvarig. Ett undantag finns dock, och det är om du underlåter att betala företagets skatter eller inte upprättar en kontrollbalansräkning när detta är befogat.
I övriga fall riskerar du bara de pengar som du satsat, alltså bolagets aktiekapital. Om företaget inte kan betala sina räkningar får du som privatperson inte någon betalningsanmärkning.
8. När börjar räkenskapsåret?
När ditt bolag registreras hos bolagsverket börjar också räkenskapsåret. Det kan sluta när som helst på året, men de flesta väljer att låta det sluta i december, så att det sammanfaller med kalenderåret. I vissa branscher, som har tydliga säsongseffekter, kan det dock vara klokt att låta räkenskapsåret sluta en annan månad.
9. Vilket skydd får mitt företagsnamn?
När du registrerar ditt bolag hos Bolagsverket får du ensamrätt på bolagets namn i hela landet. Om du vill att namnet ska skyddas även i andra länder måste du kontakta de berörda myndigheterna där, för att ta reda på hur du ska göra.
10. Kan jag ta ut lön från mitt aktiebolag?
Ja, och faktum är att du rekommenderas att göra detta. Om du äger ett bolag som du arbetar i räknas du som anställd i detta bolag. Det innebär att den sjukpenninggrundande inkomsten (se faktarutan) beräknas på din lön, och inte på bolagets vinst.
Om du slutar ta ut lön från företaget kan du förlora din sjukpenninggrundande inkomst. Det finns dock situationer där du behåller den, även om du inte arbetar, eller arbetar mindre än du gjort tidigare. Detta gäller om du är föräldraledig med ett barn som är under ett år gammalt.
När barnet har fyllt ett år kan du fortfarande behålla din sjukpenninggrundande inkomst genom att ta ut minst fem hela föräldrapenningdagar per vecka. Du kan också ta ut föräldrapenning på deltid, om du arbetar deltid. Gör du inget för att skydda din sjukpenninggrundande inkomst kommer den att räknas om, utifrån din aktuella inkomst, när barnet fyller ett år. Om du då arbetar mindre än heltid kommer din SGI att bli lägre än när du arbetade heltid, om du inte skyddar den.
Förutom lön och vinst (till dig och till aktieägare) kan du också använda överskott från verksamheten för att investera i bolaget. Om du har inkomster från annat håll, exempelvis som anställd samtidigt som du driver företag, behöver du kanske inte ta ut någon lön alls.
Vad är sjukpenninggrundande inkomst?
Sjukpenninggrundande inkomst, förkortat SGI, räknas fram av Försäkringskassan och ligger till grund för hur mycket pengar du kan få om du blir sjuk, ska vara föräldraledig, m.m. För en företagare som har eget aktiebolag och tar ut lön blir ersättningen per dag minst 250 kronor vid föräldraledighet.
För detta krävs att du har rätt till sjukpenninggrundande inkomst. De tre villkoren för detta är:
- Du tar ut lön.
- Du tjänar, eller förväntas tjäna, minst 10 900 kronor per år.
- Du har arbetar, eller beräknas arbeta, minst sex månader i följd. Du kan också ha återkommande perioder av arbete varje år.
SGI baseras på lön, men inte på kapitalinkomster, kostnadsersättningar eller avgångsvederlag. Om ditt företag är nystartat, d.v.s. har funnits i mindre än 36 månader, kan du dock ha rätt till samma SGI som en anställd med motsvarande arbetsuppgifter, utbildning och erfarenhet skulle ha haft.
Oavsett hur mycket du tjänar kan din SGI aldrig bli högre än 364 000 kronor
SGI vid sjukdom och föräldraledighet
Om du blir sjuk kommer du att få sjukpenning, som uppgår till ungefär 80 % av din SGI. Maximal sjukpenning är alltså 80 % av 364 000 kronor, vilket är 291 200 kronor.
Om du är föräldraledig kan du få föräldrapenning, som också baseras på SGI:n. Föräldrapenningen för dig som driver aktiebolag är 80 %, precis som sjukpenningen. Taket för föräldrapenning är dock högre, närmare bestämt 455 000 kronor. Det betyder att du maximalt kan få 364 000 kronor i föräldrapenning.
